Dear mrs. Anka... what the hell were you thinking?

Sug av mig nu! Hallå? Nu, sa jag! Seså… skynda på. Oh ja… så ja. Lite till… AAAAH! Okej, nu behöver jag inte dig på ett tag. Du kan somna om nu, älskling.

Om den svenska hollywood-frun Anna Anka (…Anka?) hade fått bestämma hade hennes liv fått se ut så här. Hon anser att all världens kvinnor borde gå tillbaka 60-70 år i tiden och bli hemmafruar som lyder/tillfredställer mannen när han behagar. Mannen ska jobba, försörja familjen, få sin vilja fram och jaga dinosaurier medan kvinnan ska sitta hemma i grottan, laga maten och ta hand om barnen.

”Om din man säger att det första du ska göra på morgonen är att suga av honom, så ska du göra det” / Anna Anka.
Herregud! Driver hon med mig? Behövs det förtydligas mer?


Fru Anka har sjuk dubbelmoral, enligt moí.
Vi kvinnor ska alltså stanna hemma och ta hand om huset och barnen. Det är vårt jobb… nej, vår plikt. Det är det som Anna Anka uppmanar oss kvinnor till.

Jag gick in på YouTube för att kolla på ett klipp ur ”Svenska Hollywood-fruar”. Min reaktion: ”Va’ i helvete…? Hon har hembiträde! Och en barnflicka…!” Är inte det lite dubbelmoral att säga att kvinnor ska vara hemma och ta hand om barnen och ta hand om hemmet när man inte ens gör det själv? Nej, jag kanske hade varit lite förstående till Annas filosofi, om hon hade följt det själv.

Förresten, hon vill ju komma in i politiken och föra ”budskapet” vidare…
Hemmafru. Vara hemma. Laga mat. Tillfredställa mannen. Inte arbeta. Politik.
Vilket passar inte riktigt?


Jag tror…

… att Anna har utgått helt från sig själv. Och på så sätt förstår jag henne. Om min man hade varit miljonär och gett mig allt jag velat ha så skulle jag säkert också kunna ha varit hemmafru. Suttit hemma i min fete-stora villa och smuttat på dyra drinkar vid den sjukligt stora poolen. Kanske tagit en tennisrond med min personliga tränare vid vår privata tennisbana eller lekt med mina barn på vår privata lekplats. Ett lyxliv i utbyte mot lite städning, som hembiträdet har missat. Plus att jag tillfredställer honom lite då och då. Och om jag älskade honom hade det ju varit ett jätteplus!

 Men… att ta hand om tre ungar, bo i en trea i förorten med utsikt över soptippen, måste ta kommunalt till snabbköpet (eftersom min försörjande man krävde att få ha bilen) och att jag dessutom ska ha ungarna med mig eftersom jag är hemmafru och ska ta hand om dem själv. Jag har liksom inte råd med hembiträde och inte min man heller. Hans lön är inte något att drömma om. Det låter mindre lockande, eller hur?


I ärlighetens namn.
Jag har inget emot kvinnor som vill bli hemmafruar. Verkligen inte. Jag gillar faktiskt de där bilderna på kvinnor med förkläden som står och bakar bullar. Jag gillar själv att städa, baka, laga mat etc. Det jag inte gillar är det här med ”att tillfredställa mannen när helst han vill, att inte ha någon talan, att kvinnor inte borde få klä sig som man vill,  bla bla bla”. (Det tog ett tag innan kvinnorna blev lika respekterade som mannen, och det vore oschysst att sabba det nu). Sen tror jag att det är mycket personligt också. När jag ser Anna Anka och hur hon beter sig så får jag bara lust att skratta. Hon är 40 år och beter som om hon vore 14! Och hennes moral är inte heller något jag avrundar, direkt.


Och till slut:
alla undrar säkert om jag är avundsjuk på Anna Anka. Självklart! Människan kan få allt hon pekar på. Flera ton smink, de snyggaste och dyraste kläderna, en stor villa, pool, bilar (plural), privatplan… you name it! Men, det är förmögenheten som jag är avundsjuk på. Vem skulle tacka nej till så mycket pengar? Men ärligt, Anna Anka är inget utan pengar. Utan hennes man, skulle hon sitta i den där trean i förorten och åka buss istället för privatplan. Nu är hon en accessoar till sin man. Och det skulle jag aldrig vilja vara. Jag skulle inte vilja leva hennes liv.


Jag var tvungen att avreagera mig lite.
Om jag har gjort någon upprörd, så sorry...
Men ni hade ju inte behövt läsa, eller hur? 
Har jag fått någon att applådera, så vaaaarsågoda! :)

Have a nice day, people! 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0